Student.se

Helvetes jävla totalurkukade förbannade jävla praktikhelvete!!!!! I egenskap av festfixare i styrelse av studentförening skulle jag enligt alla naturens lagar vara garanterad praktik i Gävle. Men inte då...

Jag får snällt sätta mig på tåget och pendla 15 mil/dag till Hudiksvall sex jävligt fantastiska veckor i sträck! Inget ont om Hudik, men faan vad arg jag blir!

Om inte detta går att lösa har jag skitgod lust att skita i hela jävla skiten...

Skit! Helt enkelt...

Sittning är kul va, men det lär dröja innan jag gör om det kvällen innan ett sextimmars-seminarium... Därav "Urk". För övrigt vill jag säga till alla killar som ifrågasätter min manliga värdighet som sjuksköterskestudent: Sittning med 30 pers, varav 4(!) killar. I rest my case...

Riktigt bra, välproducerade plattor med och av grymma musiker görs alldeles för sällan... Det är tur att det ändå finns band man kan lita på. Tyvärr kommer inte de plattorna så ofta, typ en gång vart femte år. Men i år är ett sånt år!

Är det precis lika meningslöst att fylla 23 som det låter? Det kan ju omöjligt innebära några omvälvande upplevelser... Eller?

• Det finns t ex ett hexagram i konfucianismens I ching som betyder "kaos". Hexagram nummer 23.
• 2 och 3 är de första primtalen.
• 2+3 är tecknet för Messias återkomst i gammal egyptisk numerologi.
• 2 står för vishet och 3 för förståelse i hebreisk mysticism. jordens lutning är 23,5 grader.
• Redan i sin Illuminatus-trilogi reder ju Robert Anton Wilson ut att världen är utsatt för en konspiration som baseras på talet 23.

Sverige - Trinidad/Tobago, 10:e juni 2006, Westfalenstadion i Dortmund, 60 000 åskådare.

Jag har biljett!

Fy fan vad livet ler mot en ibland...

Dessutom... det kan komma fler biljetter!

Hur kommer det sig att två unga herrar i välpressade kostymer, som visar sig vara missionerande mormoner från det stora landet på andra sidan atlanten, väljer att sätta sig vid exakt samma bord som mig i Gävles bibliotek?

Är det min fromma uppsyn och mitt välvårdade yttre som gör det? Jag syftar då på min 6-dagarsstubb och min sprakande snöstormsfrisyr som jag dagen till ära iklädde mig. (snöstorm förresten, det var ju för fan vår i förrgår!!!!!)

Hur som helst var det ju knappast frågan om nån sorts Knutby-goes-stadsvandring här som tur var.

från det att jag var liten, i typ 5-årsåldern, och började spela mini-tennis har jag haft en plågoande som av någon outrgrundlig anledning ansett att jag bara bör tilltalas med spydigheter och vulgära personliga påhopp.

Detta har denna person fortsatt med ända upp i sena tonåren och vidare de få gånger vi stött på varann¨på senare tid. Dessbättre gick vi aldrig i samma grundskola och i gymnasiet fanns det tillräckligt många andra att prata med så våra vägar korsades inte så ofta.