Student.se

Eftersom jag anser mig som en hurtig och allmänt frisksportaraktig kille så bestämde jag mig idag för att ta en tur till vårt gigantiska träningsparadis vid namn IKSU. För er som inte har besökt denna anläggning så kan jag berätta att den är enorm vilket också innebär att det är mängder av människor som i likhet med mig ser sig själva som allmänt hurtiga och därför ofta hänger där. Detta är naturligtvis en trevlig sak sedd ur deras synvinkel dock så kan det uppstå problem när alltför många människor samlas på en plats för att utöva aktiviteter. På grund av att jag på sistone har fått något som endast kan beskrivas som löparsug så styrde jag min väg mot konditionsrummet. Min plan var att lägga beslag på ett av löpbanden för att där kunna ta några spänstiga steg. När jag klev in i den svettångande lokalen såg jag till min glädje att det fanns ett ledigt band. I samma ögonblick fick jag nu även se en mycket kraftig man stå i andra ändan av rummet med siktet inställt på samma band. Våra blickar mötes och genom rynkade ögonbryn granskade vi varandra. Han mungipa ryckte till. Utan att tveka ett ögonblick hoppade jag jämfota över en spinkig kille som gjorde sittups, sidsteppade en äldre dam så att hon med ett skrik ramlade rakt i papperskorgen för att slutligen tackla undan benen på den framrusande mannen så att han for rakt genom fönsterrutan.

Efter att ha fått igång bandet och likt en grekisk gud tagit mina första steg lade jag märke till att mannen vid min sida sneglade på min display. Med en lätt fnysning höjde han så farten på sitt band till en markering mer än min. En känsla av manligt ego fyllde genast min kropp och adrenalinet började flöda. Efter en snabb blick mot min motståndare ökade jag så farten igen. Hans svarade, jag ökade mer. Han ökade ännu mer, jag ökade lutningen på bandet. Han ökade lutningen och farten. Jag ökade lutningen och farten samt började hoppa på ett ben. Han ökade farten, lutningen och började springa barfota. Jag ökade lutningen till 90 grader.

En känsla av triumf började plötsligt spridas genom min kropp när jag insåg att han inte följde efter. För ett ögonblick slöt jag ögonen och kände den varma känslan av seger svepa genom alla mina kroppsdelar. Sedan insåg jag att en sak man aldrig ska göra på ett löpband är att sluta ögonen, speciellt inte när lutningen är 90 grader och farten 45 kilometer i timmen.

Jag kanske ska börja med badminton istället.

www.sovauppochner.blogspot.com