Student.se

Det tar några dagar innan skallen automatiskt börjar hänga med i svängarna, hur den inre kalkylatorn har kalibrerat om sig och man, likt Selma o Kalle Linné, börjar värdesätta de gröna papperslapparna man har en bunt av i fickan. Samtidigt är det galet billigt, mkt billigare än i Sverige, men efter ett par dagar börjar kräsenheten breda ut sig. "-20 dollar för en Timberland-tröja!! nää det betalar jag inte!!" 20 dollar är cirkus 150 spänn. Samma tröja hade kostat cirka 600-800 kr hemma i Frosthålet Sverige.

Joda, bra borjan pa USAresan. Holl forst pa att inte komma ivag. Det hade blivit fel pa bokningen...pangar hade dragits och resplan hade skickats till mailen som senare skrevs ut. Val pa Arlanda sa finns jag inte registrerad [panik panik] och planet ska ga om dryga timmen. Sedan fuckade bagageinlamningen upp sig. Slutligen efter 8 timmars resande och val framme i Boston. Bagaget kommer utrullande pa bandet och jag ser att min vaska ar uppbruten, YATTA!!! Inget verkade fattas men fort fort bort till Icelandair och borja gnalla om min nu trasiga vaska som inte gar att lasa.

Vem FAN har lagt en röd dag idag!? Tar man bussen ner till stan för att handla, sjutton riksdaler gick den angenäma resa på...och gallerian var stängd :( Självklart kom det en köldknäpp som ett brev på posten och bussjäkeln tillbaka skulle inte gå fören om ytterligare 25 minuter. Pressbyrån, den inom räckhåll, ända räddningen, och sannorlikt hann jag gå igenom deras tidningsutbud flera gånger om innan det var dags att traska ut i frostlandet igen.

Ledighet efter jul, ..knappast

25e Hemvändardag i stan. DOCK väldigt intressant att biljetterna till hemvändarfesterna ENDAST gick att köpa på plats på JC eller ATG-ombudet. Eftersom det var ett stort sug efter biljetterna, tog de slut redan veckan innan. Hur i helvete ska man om man inte bor i kommunen och kommer hem lagom till jul kunna köpa biljetterna till "hemvändarfesten"? Visst, kan ju alltid skicka mamma, med risk för att jag istället frå en Harry Boy eller en Bingolott. Hur som helst. Det fanns ju andra ställen att gå in på.

Jahopp, då satt man där med grytlappar, en filofax och så klart ett presentkort på Duka. Presentkortet fick jag förövrigt från farmor, som gav mig samma sak förra året, och på min födelsedag, samt ett likadant presentkort året innan dess etc etc. Köpte bara skivor och böcker till syrran som jag tycker är bra, enbart för att projicera min smak på henne, opera-rock och fantasy-böcker. Nu blir det genast mycket roligare att gå på toa med en alldeles egen dass-bok. Längst bak stod det dessutom "gjord på returpapper", jag vill inte veta vad det varit innan... Svullade kåldolmar på julbordet.

Det som facinerar med omtentaperioden är frånvaro av tentastress. Det är lite som att springa ett marathon där du är medveten om att ettan och 200 till redan har sprungit i mål, men du själv har 2 kilometer kvar. I det menar jag att man kan inte alltid komma etta på första försöket, och det är ingen som ser dig och än mindre bryr sig när man själv springer in på plats 527. Förövrigt borde tentan sättas denna gång, ...denna andra gång.

I ett par dagar har det gått att skylla på snöbristen som huvudsaklig faktor till dålig sömn om natten.

Inte ens på universitetet kan man lite på folk. Efter en riktigt dängig 2-timmarssömn steg jag upp som en annan odöd och gjorde entre i köket. Grovgrundade med ett glas yoghurt, sen fick det vara nog med frukost. Till gruppmötet 8:15, ingeting är gjort trots att uppgifterna blivit väl deligerade, och paniken sprider sig likt kvickrot ut till kroppens mest avlägsna delar. Skiten ska vara inlämnad idag och det blir nog till att köra på en gammal hederlig rökare..kopiera den andra gruppens uträkningar.

Absolut sista Styrelsemötet i Geosektionen idag.

Arghh! Föga förvånande var det Pontus som var förrädaren. Han lär sig snabbt och gjorde kvällens parti av Shadows over Camelot omöjligt att vinna. Kvällen (det var hela dagen då jag vaknade på sena eftermiddagen) följdes av lite Mario Kart. Jag fick mig en välbehövlig ryggmassage samtidigt som jag sopade banan med Wille i Battle.

Idag var det Nobelprisutdelning. Kungen så sur ut, Silvia måste sagt något uppjagande. Dessutom zoomade kamermannen in på en av pristagarnas barn som satt och pillade sig i näsan under utdelningen.

Nu är det kris som vanligt.

Idag lördag 9/12 var det sista gången Kåren, i dess nuvarnade form, höll öppet. Nu ska det boomas igen och flyttas till en annan byggnad.

Det var grymt mycket folk där och jag kan bara tacka kårenarbetare jag känner som hjälpte mig in och bort från över 2 timmars köande.

Happy hour hela kvällen, då det trots allt hette Bartömning/Botten Upp, välj själv. Ölen tog för övrigt slut runt klockan ett. Kvar fanns äckelcider och några Screwdrivers.

Kajutans dansgolv bjöd upp till pardans, om något snabb, men ett bra inslag. Måste börja gå danskurser.