Student.se

Var ute med min käre vapendragare igår. Vi har alltid kul. Även om vår omgivning inte alltid är lika rolig. Hur kan människor stå ut med att vara så tråkiga? Förstår det inte. Är det överhuvudtaget lönt att ens gå utanför sina egna dörrar då? Blä! Annars sitter jag här, fortfarande i pyjamas, och funderar på att ta tag i mitt liv lite grann. Det låter allvarligare än vad det är, idag är jag slö så det enda det innebär är att jag borde klä på mig och gå och inhandla stora mängder godis som är gott tillsammans med rödvin. Har ingen som helst aning om vad det skulle vara för godis men vad fan.

Söndagkväll igen. Har precis varit inne i garderoben och studerat mitt tvättberg. Det var ingen vacker syn. Hur kan man lyckas använda så mycket kläder på två veckor? Nåja, kan ju alltid hävda att jag är renlig i alla fall. Alltid något. Hmm... Fick mig en lyckad fredag åtminstone. Även om den var utan min kära Fille, saknad och efterlängtad. Men Janni och Linda var på paryhumör och vem är väl jag att säga nej? Fick mig några goda skratt med Hippo och vår norrlänning med. Dessutom vet jag att Fille kommer med nästa gång. Om hon inte drabbas av fågelinfluensa eler nått annat jäkelskap. Fast...

Bla, bla, bla. Har pluggat fonetik hela förmiddagen. Vilket inte var så tråkigt som det brukar. Vi pratade nog lika mycket om transsexuella, misshandel, graviditeter, mat, fetma och tja en massa annat. Och Simons solon var helt klart värda att stiga upp ur sängen för. Höll på att somna lite när vår sega föreläsare sedan drog igång om tvåspråkighet, men det beror mest på att han liksom aldrig riktigt kommer någonstans. Han är långsam helt enkelt.

Eller inte borde ha funnits åtminstone. Blä, nu är man trött på det. Vill bygga mig en liten koja i ett högt, högt träd och sitta där och läsa böcker och påta med små filmer. Sunna kan få bo där med mig, hon är söt. Är dessutom sjukt trött på alla psykon som inte lämnar en ifred. Hör jag av ett till idag tror jag att jag hoppar från balkongen. Men de som man kan tänka sig att faktiskt höra av, nope, inte ett endaste litet ljud. (Förutom från dig, min käre Fille.

Vem har självdiciplin? Vill gärna ha mer av den varan. Mer för att plugga mer. Har inte ens tillräckligt för att säga nej till ett "Goddagens", då är det illa. Trots att jag bestämt mig för att göra det, gång efter annan. Får man lov att skylla på alkoholpåverkan? Hmm... Imorgon är det åtminstone onsdag. En liten ljusglimt i tillvarons höstmörker. Onsdag betyder träffa-Fille-dag och dem tycker jag om. Och sen är det snart Den Där Dagen. Har drabbats av fredagsångest plötsligt. Jag som brukade älska fredagar. Det gjorde jag så sent som för två veckor sedan.

Snart skriker jag om jag måste höra den monotona mansrösten säga "Vi är fortfarande upptagna, men var vänlig dröj kvar det är snart din tur." en gång till. Jag har haft placering nummer fyra i kön i en hel evighet nu. Minst tjugo minuter. Hur jobbigt behöver det vara att ringa till en vårdcentral? Vet inte ens om jag ringer till rätt, men det lär jag ju märka om jag någonsin kommer fram. Varför måste jag straffas för att lymfkörteln i min hals löper amok och blir stor som en studsboll? Det är väl inte mitt fel? Är det inte meningen att man ska ta hand om de som är sjuka?

Varför läser jag det här? Denna ständiga fråga jagar mig till och med på nätterna snart. Vad kommer jag någonsin att ha för nytta av att kunna klassificera bisatser i sju olika sorter? Eller av att kunna ta ut primära satsdelar och göra en fullständig satsanalys? Jag tänker ju inte ens bli svensklärare. Aldrig i livet. Och inte tänker jag doktorera i svenska heller. Det är alldeles för trist. Vem vill hålla på med sånt här hela dagarna? Och vem har nytta av att kunna rita ett ordbildnigsträd?

Jag vill ha fredag igen! Jag vill ut och rumla med Fille. Jag vill inte gå i skolan. Jag vill smyga runt på KR. Jag vill ha CW när jag vaknar. Jag kan tänka mig lördagen och söndagen också. Man kan ju inte ha fredag hela tiden. Men jag vill inte ha någon måndag. Borde seriöst släpa mig iväg och köpa smör. Knäckebröd utan någonting på är faktiskt inte så kul... Och jag har fan inget annat hemma som går fort att tillaga. Inte fort nog åtminstone. Jag vill äta ost! Fan, jag bara tjatar om mat alltid. Ska nog sluta med det. Jag vill ha tillbaka helgen som har gått. Vilket ni nog har fattat.

Varför är det mycket godare att äta på natten? Varför kan man inte sova istället? Och den viktigaste frågan av dem alla, varför har man inget gott att äta? Skulle vilja ha... gräddfil och gurka, tror jag. Eller ost, men då jag just nu befinner mig hemma hos min kära mor är den enda osten i huset en äcklig lightost som smakar som hushållspapper ungefär. Vill hem till min Gouda... Skulle ha åkt innan tågen slutade gå. Nu är det för sent. Så ska man dra sig igenom ännu en vecka med primära satsdelar, om det nu inte var fullständig satsanalys vi skulle hålla på med...