Skenbosättningar gör att staten förlorar miljardbelopp. Kerstin Borg Wallin, generaldirektör för CSN, skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter att staten förlorar miljardbelopp på grund av återbetalare av studielån som inte lämnar in sina rätta inkomst- och adressuppgifter. Redan idag satsar CSN mycket på att leta adresser, driva in skulder och på att driva rättsprocesser utomlands för att komma åt de låntagare som bor utomlands och som inte sköter sina återbetalningar till CSN.

Nu vill CSN utöka sina kontroller ytterligare. Den här gången handlar det om dem som under de senaste fyra åren inte har betalat något på sina studielån som de fick under 1990-talet. Enligt uppgift är förmodligen en fjärdedel, runt 4 000, av dem skenbosatta i Sverige. Även om de uppger att de bor i Sverige bor de i själva verket utomlands. På sikt riskerar de här studielånen att bli avskrivna med skattemedel. CSN kommer nu att utöka sina kontroller och de ska anställa fler handläggare som ska jobba med att leta reda på låntagarnas riktiga adresser och inkomstuppgifter.

Förhoppningen är att de skärpta kontrollerna ska rädda mer än en miljard kronor av statens sammanlagda lånefordran i form av studielån. Om man bara ser till de hundra låntagarna som har de högsta skulderna som har skenbosättning handlar det om en skuld på totalt över 100 miljoner kronor. Kerstin Borg Wallin skriver i sin debattartikel att det också krävs en ändrad lagstiftning för att komma åt det miljardfiffel som sker med studielånen. Ändrad lagstiftning tillsammans med CSN:s skärpta kontroller skulle minska fifflet.

NATHALIE NORDHSTRÖM
nathalie.nordhstrom@studentis.com