Sveriges studentkårer har en tuff framtid framför sig. Snart upphör kårobligatoriet som innebär att alla studenter måste vara medlem i en studentkår om de ska studera på universitet heller högskola. Från och med den 1 juli finns det inte längre något krav på att man ska vara medlem i en studentkår. Det kommer att innebära en stor omställning för landets studentkårer, speciellt för de mindre studentkårerna. Det skriver Sveriges Radio Ekot.

Personal kommer att sägas upp och verksamheterna kommer att krympa. De flesta kårerna räknar med att bli av med de flesta av sina medlemmar. Avskaffandet av kårobligatoriet har funnits med på den politiska agendan länge. Det var i slutet av juni som riksdagen beslutade att kårobligatoriet ska avskaffas. Men politiker och anställda i ledningen för landets lärosäten var överens om att kårerna gör ett viktigt arbete när det gäller framförallt utbildning och studiesocial verksamhet.

I utredningen som föregicks regeringens förslag föreslogs det att studentkårerna skulle få 310 kronor för varje helårsstudent om året från staten för att kunna fortsätta med sitt arbete.
Dock sänktes stödet till 105 kronor per student i riksdagsbeslutet. Det motsvarar runt 20 procent av det som kårerna har tagit ut i medlemsavgifter tidigare. Därför är studentkårerna nu ute efter nya finansiärer. En del studentkårer har fått mellanskillnaden mellan statsbidraget och den nivå som föreslogs i utredningen, ungefär 200 kronor per student och år, av lärosätet. Det gäller främst på de stora universiteten och högskolorna där ekonomin är stabilare. Ett exempel är Göteborgs universitet.

NATHALIE NORDHSTRÖM
nathalie.nordhstrom@studentis.com