Jag tyckte verkligen om min farmor =(
min farmor gick bort i tisdags. det var inte helt oväntat men ändå inte väntat. läkaren sa att hon hade två år kvar att leva. aldrig mer farmor där, hon som alltid bakade, lagade mat, lyssnade och fann sig i alla våra nycker, hårfärgningar i alla konstiga färger, piercingar, tatueringar.. som blev jätteglad för alla teckningar hur fula de än var. som var den som blev överlycklig när jag kom in på mode design linjen och övertalade mamma och pappa att vara glad för min skull.. som alltid sa att man skulle lyssna på sitt hjärta och inte sin hjärna så skulle man bli lika lycklig som hon vart. hon hade levt ett långt liv min farmor. varit med om ett världskrig bland annat, där lite av familjen hamnade i koncentrationsläger, flyttade helt själv till Sverige från Tyskland för att vara barnflicka och här träffade hon en annan tysk, farfar. jag kommer alltid sakna min farmor! hon betydde så oerhört mycket för mig. och nu är hon borta och jag är förkrossad. så jag ber om ursäkt om jag var lite avig på sistone men nu vet ni varför..
- kallistes blogg
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera