Student.se

Rörelse När dina händer rör mig kan jag förstå att dom spärrade in dig. Mina händer är stilla, sa hon, det är du som stryker dig mot dom.

Det där hinner vi aldrig, sa jag, det gryr och snart märker dom att du har rymt. Jag har inte rört mig, sa hon, det var rummet som rymde från mig.

Vi såg ut genom fönstret, såg solen mot kyrkan så urtavlan lyste. Se hur tiden har stannat, sa hon, det är kyrkan som snurrar runt klockan

Det är den fria viljans dans med slumpen, där ingen för så alla följer, vi kretsar runt varandra. Om någon rör sig rör sig alla, våra rörelser åtminstone är jämlika.

Det är den fria viljans dans med slumpen, där vi förändrar världen som förändrar oss som förändrar världen, vi tar oss genom natten, natten tar sig genom oss, vi väljer våra vägar, våra vägar väljer oss, och inte ens vägarna vet vart dom bär.

När jag flydde, sa hon, var det landet som övergav mig. Och när jag blev inspärrad här var det dom som behövde min sorg för sin bot. Här är jag framme, på rymmen från flykten, djupt hemifrån, ännu djupare här, och nästa steg vill inte att jag tar det.

Jag vill att du stannar, sa jag, jag är bara rädd för vad du gör mot dig själv. Jag har aldrig ens försökt sa hon, det var mitt liv som försökte ta mig.

Emil Jensen

Lyssna på honom om ni får tillfälle, jag har aldrig hört nåt bättre!!!