Metafor: Bakfylla
Har nyss vaknat upp efter en kanonkväll ute på krogen. Känslan är för jävlig och jag såg den inte komma. Den bara var där när jag vaknade. Vill spy. Kan inte. Vill göra nåt annat som kan få mig på andra tankar. Kan inte. Vill skita i allt. Kan inte. Försöker spy igen. Kan inte. Förstår att det enda jag kan göra är att vänta ut känslan, tomheten, den likgiltiga känslostormen. Det finns ingenting som kan skynda på, ingenting som lindrar. Bara tiden. Tills dess: Tafatta försök att vara som vanligt, hopplöshet, tomhet...
Försöker hitta en förståelse, vad hände, hur hamnade jag detta tillstånd? Hittar inga svar. Det enda jag vet är att jag desperat vill komma ur detta tillstånd. Vill helst gå tillbaka, till den perfekta festen, och i andra hand förflytta mig till morgondagen. En dag efter en god natts sömn där drömmen rett ut allt trassel i mitt huvud.
Borde äta något. Vill bara spy. Kan fortfarande inte. Hur får jag det onda att försvinna? Om någon vet, snälla ge mig svaret. Orkar inte vänta på att tiden ska läka såret. Vill tillbaka till festen. Vill tillbaka till dig.
- AUAs blogg
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera