Student.se

Allt började så bra denna morgon. Vaknade inte vråltidigt och kunde ligga kvar en stund och kolla på tv utan att behöva stressa. Så när jag hade masat mig upp vid halv nio tiden så ringer telefon. Det var mamma som ringde. Först pratade vi lite allmänt sen kom orden "jag ville inte skriva på msn men det stod en dödsannons i tidningen idag som du måste få veta, och innan jag säger nått så måste du tänka på att hon har varit sjuk länge". Genast blev jag nervös, först trodde jag att det var någon på mitt sommarjobb, som är ett äldreboende. Men så sa mamma "Mia är död". Mia, min barndomskamrats mamma. En barndomskamrat som jag till för två år sedan inte hade pratat med på 15år. Men sen julen 2004 så hälsar vi och pratar med varandra när vi ses. Direkt kom tårarna. Det fick inte vara sant, men tyvärr så är det ju så. Vi människor kan styra över det mesta men inte döden och naturkatastrofer. Två saker som påverkar oss människor så otroligt mycket.

Den här dagen blir väl inte riktigt som jag hade tänkt mig. Eller det blir den nog, men tankarna kommer finns hos min barndomskamrat och hennes syskon.