Skrivet den 17 november 2005, 23:29 av AnnaLarssen
Hon vill dö. Men hon vill inte begå självmord. Det anses vara fegt och för dem svaga människorna. Hon är ingen av dem. Hon fäller inte en tår, hon ger aldrig upp. Även om hon så gärna vill. Egentligen vill hon bara skrika och låta tårarna rinna. Men hon kan inte. Ingen får se henne som svag. Det är det ända hon har kvar, styrkan. Utan den hade hon inte orkat, hon vet att det är tackvare den hon har överlevt.
Jag vet att hon vill blodet pumpas ut över handlederna. Men istället för att göra det så folk kan se henne och komma på henne gör hon det på ett mer diskretsätt. Tillexempel så tränar hon allt hon kan, i hopp om att få en hjärtattack eller liknande. Eller super sig så full hon kan - i hopp om att falla ihop och aldrig mera vakna. Eller att ta hela burken med piller, bara för att somna in. Hon behöver hjälp, hon behöver det nu. Snart är det för sent. Hon tror inte att folk ser, men alla vet. Hon kämpar för att ingen ska veta hennes hemligheter. Jag beundrar hennes styrka. Inte många orkar gå igenom det hon har upplevt. Allt från misshandel till dödsfall till våldtäkter till mordförsök, hon har aldrig någonsin sagt att hon har det jobbigt. Hon kanske inte är medveten om det själv, vad vet jag?
Jag kan inte säga att jag vet vad hon går igenom, och att jag förstår, för det gör jag inte, och antagligen ingen annan heller. Men jag vill förstå, jag vill hjälpa till. Jag klarar inte av att se henne plågas längre, snart känner jag för att välja den vägen som jag vet att hon funderar på att ta. Men om jag tycker att det här är jobbigt kan jag inte ens föreställa mig hur det kan vara för henne. Hur ska man hjälpa denna stackars flicka, flickan som omedvetet dödar sig själv?
/ Anna En av flickans bästa kompisar, desperat efter hjälp.