Jag sitter och läser om S-kvinnornas förslag om ändring av kvoteringen om föräldraledigheten. Själv tycker jag inte att det känns helt rätt att tvinga pappor att vara hemma 5 månader med sina barn. Det måste ju bestämmas från fall till fall då det aksnek för många är en ekonomisk fråga om vem som ska vara hemma med barnet. Det känns lite som om vi är på väg åt fel håll när vi lagstiftar och tvingar folk att göra saker som de egentligen borde få bestämma själv. Den dagen jag blir pappa vill jag självklart vara hemma med mitt barn så mycket som möjligt, men om det inte skulle gå ihop ekenomiskt så är det väl ingen som ska tvinga mig til det? Jag gillar Paolo Robertos kommantar till aftonbladet: "– Jag undrar vad s-kvinnornas nästa beslut blir – att lagstifta bort missionären som sexställning eftersom mannen ligger överst?" Vad anser ni om detta föslag (inte Paolos alltså)?