Student.se

En av de svåraste sakerna i livet har jag insett är att bara ta ett steg tillbaka och se på sitt eget liv och uppskatta det man har.

Människan (och inte minst jag) har en förmåga att alltid tro att gräset är grönare på andra sidan....någon annan har bättre lön, större lägenhet, mer kompisar osv ...men så ibland så lyckas man stanna upp och inse hur bra man har det...att vara nöjd låter nästan lite tråkigt och medelmåtta...samtidigt tror jag att det är en av de sakerna som kan leda till att man blir lycklig på riktigt...

Jag är en känslomänniska...ibland är jag jätteglad och ibland är jag jättearg...jag gråter, skriker, skrattar, kramas...jag är alltid på topp eller på botten ...men det jag eftersträvar och börjar lära mig mer och mer med åren är ett helt annat tillstånd...kanske inte lika intensivt men desto mer långsiktigt...jag vill lära mig att bara vara nöjd....jag beundrar människor som är nöjda...men samtidigt kan jag inte låta bli att undra ...är de verkligen sådär eller är det en fasad...och om de är sådär...vad är deras hemlighet?