Student.se

...

hörde en mycket bra låt igår. från coyote ugly (jag kanske stavar wierd men ni fattar vad jag menar)

det är många saker som hugger.

Jagh vill berätta...

Snart är mitt diskberg borta! Nu är det bara två grytor kvar. Och en pajform. Får strunta i att äta så det inte blir mer imorgon. Nu har jag diskat fyra gånger på två dagar. Det blir ganska mycket. Och ändå diskade min västgöte lite när han var här. Men, men, det tar ju slut nångång och det får faktiskt vara lite rent och fint här på fredag. Så det så! Ska ta och dammsuga imorgon med. Det blir nog bra. Det går verkligen inget bra på tv alls. Ska nog ta och läsa lite istället. När jag pratat klart med Rikke. Blä, jag vill tillbaka till Göteborg och vara hemmafru. Det var skönt.

Jaha då fick man lite mer på nacken att göra men men de få la gå sen få man vila en liten stund o på lördag då ska det firas väldigt möe (hoppas jag) ... O imorrn är det ju Hockey FRÖLUNDA... weeeeeeeeeee

Har ni någon gång känt att orden bara vill sippra ut från din mun, mellan dina läppar. Smaka på underbara ord, eller möjligtvis inte alls lika underbara. Men på något sätt stoppas de, precis på din tunga. De ligger där, och sedan tynar de bort, för att efter ett tag återuppstå på tin tunga. Hur svårt kan det vara att få de ur sig...? Rädslan av att de inte kommer gehör, eller att människan som man vill yttra sig till inte alls vill höra orden man så gärna vill få ur sig, skrämmer. Det är som en spärr, man vet att det finns en liten risk i det hela.

FRÖLUNDA :D så ska de se ut. Nu är det bara att kämpa, både frölunda o jag ska nå målet, bli klara o vinna :)

Lägeheten är klar! Krokslätt blir anhalt i livet och det känns hur bra som helst. 700m från jobbet, 10 min spårvagn till centralstationen (7 till kungsportsplatsen) 5 min spårvagn hem till föräldrarna, 100 meter från naturskydssområde med löparspår, 100 m till spårvagnshållplats. Kan inte bli mycket bättre!

Dock känns det lite vemodigt att lämna Borås efter 4,5 år. De åren har både varit en stor del och en viktig del i mitt liv. Även om jag aldrig velat erkänna Borås som "hemma" så börjar den känslan komma när flyttkartongerna plockas fram...

iallfall, den 3.e februari bär det av!

So, Kalmar. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det än. Det är ju trevligt på så sätt att det är lite mer civilisation (= bredband). Fast nu ser mitt rum allt annat än civiliserat ut. Lådor står på varandra upp till taket och påsar med krimskrams finns det till förbannelse. Något tv-tittandet kan man inte räkna med då utbudet är det fantastiska 1,2 och 4. Imorse skulle jag äta (något) och efter en tugga spottar jag ut allt då smöret smakade mögel, kanske pga. att ugångsdatumet va i augusti 2006!

..för jag vet att jag kommer vakna imorgonbitti och dels vara supertrött och dels vara helt oinspirerad och ointresserad av plugget. Jag har lyckats med konststycket att sega mig igenom en hel dag igen. Det enda positiva var väl att jag klarade boss 2 på Zelda: Twilight Princess. Och vann sumobrottningen mot Goronen till sist.. Varför köpte jag Wii?!

Pill is in tha house... Kl är 23.50...för mig är det alltså snart morgon..frukost runt 2-tiden så där ;) nej..jag är inte psyco..bara vänt lite på dygnet. Men bara för att två av mina underbaraste vänner pluggar/ spelar tv-spel/ser på film hela nätterna o sover hela dagarna...så dem har influerat mig(lite väl mkt) Jobbigt en dag som imorgon, då jag ska upp 8 o skriva PM hela dagen :p

Annars är allt bra! Det stormar här i Västerås. Träden blåser snart omkull o alla fåglar lär redan ha blåst ner.

Tisdag nu... tre dagar kvar som utdelare på Punkt SE. Det har verkligen vart ett roligt extrajobb! Jag har verkligen kännt att ju mer energi jag lagt ner, desto mer har jag fått tillbaka i form av skratt och leenden. Det är nog den delen av jobbet jag kommer att sakna mest. Vi får se, finns en liten chans/risk att jag kommer sakna det så mycket att jag spontant ställer mig där nån morgon och delar ut tidningen gratis åt Aftonbladet?

Kollegorna kommer jag också att sakna, även konkurrenterna på City. Aja, de lär jag väl träffa ändå så länge de jobbar kvar.